Hur uppkom gamla

Människans äldsta historia

Den upprätta människan erövrar elden

Ungefär 1,7 miljoner år utvecklades en ny art, Homo erectus, den upprätta människan. I år levde Homo erectus jämsides med Australopithecus. Men som vi sett tidigare dog Australopithecus ut och Homo erectus tog ensam över.

Under den tiden tog människan ännu ett nytt steg - hon lärde sig att kontrollera elden. Forskarna är oense om hur det gick till. En del tror att man fångade upp gnistor från stenar som slogs mot varandra eller att man fick eld genom gnida träbitar mot varandra. Andra anser att de tidiga människorna tog vara på elden genom att sticka torra grenar i skogsbränder eller lavaströmmar.

I miljoner år hade människans förfäder levt på Afrikas savanner. Nu blev det möjligt att ta sig till andra områden på jorden. Homo habilis levde i Afrika. I det varma klimatet där kunde människan överleva utan eld. Men skelett från Homo erectus har återfunnits även i kyliga områden i Europa och Kina. Utan elden skulle de aldrig kunnat överleva vintrarna på kalla, snöiga slätter.

Elden gav inte bara värme. Den kunde också användas för att steka kött, något som är ett nytt stort steg i människans utveckling. Köttet

Perioder i svensk språkhistoria

Urnordiska: före vikingatiden

Det gemensamma språk som talades i Norden före vikingatiden kallas för urnordiska.

Runsvenska: år –

Ungefär från och med vikingatidens början omkring år kan man urskilja svenska som eget språk. Den första perioden, –, kallas för den runsvenska tiden eftersom de skriftliga källorna från den tiden är inskrifter med runor. Kristnandet på talet innebar kontakt med den europeiska kulturen.

Klassisk och yngre fornsvenska: år –

De följande perioderna, när källorna främst består av handskrifter med latinska bokstäver, kallas klassisk fornsvenska (ca –) och yngre fornsvenska (ca –). Under den klassiska fornsvenska perioden etablerar de medeltida landskapslagarna ett skriftligt svenskt lagspråk. Västgötalagen är den äldsta av de bevarade landskapslagarna. Den tros vara författad runt år

Äldre nysvenska: år –

Översättningen av Nya Testamentet har fått markera början på perioden äldre nysvenska. Reformationen och den första bibelöversättningen, Gustav Vasas bibel från , ledde till att latinet ersattes av svenskan som religiöst språk i Sverige.

Yngre nysvenska: år –

Utgivningen av Olof von Dalins tidskrift Then swä

Folksaga

Folksaga är en typ av berättelse som spridits genom muntlig tradition.

Historia

Under det nationalromantiska talet sammanställdes många folksagor i skriftlig form, och det äldsta kända källorna som använder ordet "folksaga" är också från början av talet.^[1] Ett av de mest kända exemplen är de två tyska språkforskarna Bröderna Grimmssagor. I Sverige gjordes det tidigt av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och George Stephens; gav de ut Svenska Folksagor och äventyr. Jørgen Moe gav tillsammans med Per Christian Asbjørnsen ut Norske folkeeventyr.

Återkommande företeelser

Många folksagor börjar med frasen "Det var en gång", för att avstå från alla anspråk att beskriva samtiden. Antalet tre är också vanligt, som till exempel "Tre små grisar"

Typer av folksagor

Adderande sagor är ofta sekventiellt uppbyggda av repeterade händelser som leder till slutet av sagan. Oftast är huvudpersonen intelligent, och drar nytta av erfarenheterna han skaffar sig genom den upprepade handlingen. Östan om sol och västan om måne är en sådan saga.

Pourquoi-sagor, "Varför-sagor"
Svensk språkhistoria är en fascinerande resa som sträcker sig över tusen år. Från de första runinskrifterna till dagens moderna svenska har språket genomgått en otrolig utveckling. I den här artikeln ska vi ta en närmare titt på de olika epokerna i svenskans historia och hur språket har förändrats och anpassats genom tiderna.
Runsvenska: Våra äldsta texter
Runsvenska är den äldsta formen av svenska och används för att beskriva språket som talades och skrevs med runor från cirka år till Runor är ett gammalt alfabet som vikingarna använde för att rista in texter på stenar och andra föremål. De flesta runinskrifterna vi har kvar är korta texter, ofta med religiösa eller minnesvärda inslag.
Runorna användes inte bara i Sverige utan också i andra nordiska länder. En av de mest kända runinskrifterna är Rökstenen i Östergötland, som anses vara världens längsta runinskrift. Under den här perioden var det svenska språket väldigt annorlunda från dagens svenska, både i uttal och grammatik.
Fornsvenska: En tid av förändring
Fornsvenska sträcker sig från till och markerar en period av stora förändringar i språket. Det var under denna tid som Sverige kristnades, vilket ledde till att lat
.