Svenska kyrkan
Svenska kyrkan är ett svensktevangelisk-luthersktkristettrossamfund (kyrka). Kyrkan har drygt 5,6 miljoner medlemmar ()[1] och är därmed det största trossamfundet i Sverige, samt det största lutherska kyrkosamfundet i Europa. Från Gustav Vasasreformation var den statskyrka i Sverige. Svenska kyrkan blev ett självständig trossamfund i och med relationsförändringen med staten den 1 januari
Svenska kyrkan räknar sina historiska rötter till Sveriges kristnande, och var då en del av den Romersk-katolska kyrkan. Genom Reformationen på talet kom det som tidigare varit Uppsalas kyrkoprovins och som löd under påven att bli en nationell evangelisk-luthersk bekännelsekyrka under kungen. Central för reformationen i Sverige var Uppsala möte år , där den svenska kyrkan anslöt sig till Augsburgska bekännelsen, kungen blev kyrkans beskyddare och katolsk, kalvinism och zwinglism förbjöds.[2][3]
Den aktuella benämningen Svenska kyrkan blev officiell i och med dissenterlagarna , då behovet av särskiljning uppstod när riksdagen beslutade att tillåta andra kristna kyrkor i Sverige.[3] Inför separationen av kyrka och stat beslutade riksdagen om lagen om Svenska kyr
Så har antalet frivilliga i Svenska kyrkan minskat
På fem år har antalet frivilliga i Svenska kyrkan halverats. Från strax över 70 personer år till strax under 35 år Även om det kan förekomma en underrapportering, tror Sara Fransson forskare vid enheten för forskning och analys vid kyrkokansliet i Uppsala, att siffrorna som församlingarna har rapporterat in ger en korrekt bild av verkligheten. Orsakerna till tappet är flera, menar hon.
-Dels handlar det om pandemin. Många äldre som var frivilliga tidigare kom inte tillbaka utan tog restriktionerna som ett naturligt sätt att lämna sitt engagemang, säger Sara Fransson.
Brygga borta
Hon menar att det även finns mer strukturella utmaningar i en förändring av barn- och ungdomsverksamheten i Svenska kyrkan.
-Tidigare, under talet, fanns en brygga inom församlingarnas olika delar som i större utsträckning än i dag möjliggjorde för konfirmandledare som blev för gamla för att ses som ungdomar att gå vidare till att vara till exempel ideella ledare i barnverksamhet, säger hon.
Därefter kunde de kanske gå vidare till att bli gudstjänstvärdar och så småningom förtroendevalda.
-Men då låg barngrupper ofta kväll
Svenska kyrkans församlingar
Svenska kyrkans församlingar utgör de minsta administrativa enheterna inom samfundet. Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning omfattar hela Sverige. Indelningen beslutas av stiftsstyrelsen i respektive stift.
En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år även för kyrklig kommun, som motsats till den borgerliga kommunen.
Svenska kyrkans församlingar hade hand om folkbokföringen i Sverige fram till , och därefter utgick folkbokföringen fortfarande från dessa församlingar fram till 1 januari , då Sverige i stället fick distrikt.[1]
Församlingstyper
De allra flesta av kyrkans församlingar är territoriella församlingar. Utöver dessa finns så kallade icke-territoriella församlingar, vilka för närvarande () är fem till antalet. Svenska kyrkan har också utlandsförsamlingar. Medlem i en utlandsförsamling är den medlem i Svenska kyrkan som är boende i utlandet och som har betalat medlemsavgift till församlingen.
Tidigare fanns ett relativt stort antal församlingar kopplade till ett militärt förband eller en garnison, så kallade militärförsamlingar eller garnisons
Totalt handlar det om en genomsnittlig ökning på 4,6 procent mellan och Det så kallade märket som fackförbund och arbetsgivare kom överens om i avtalsrörelsen låg på 4,4 procent. – Kostnaderna för löneökningen ligger strax över märket. Det är något av en ny trend att församlingar, pastorat och stift är lite mer återhållsamma. Tidigare har vi kunnat mäta en ökning på en hel procent eller mer utöver märket, säger Sten Lycke, biträdande förhandlingschef på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Inflationen dock varit högre än 4,6 procent under större delar av året. Reallönerna har inte ökat – Parterna tog hänsyn till den höga inflationen när de satte märket och det har även vår bransch gjort. Men löneökningen har inte motsvarat inflationsökningen, så är det för oss och så är det för resten av arbetsmarknaden, säger Sten Lycke. Det är framför allt präster, diakoner och kyrkomusiker som sticker ut och drar ifrån med högre löneökningar jämfört med andra yrkesgrupper inom kyrkan. – Det har att göra med att profilyrkena alltmer blir bristyrken. Många byter jobb och det är inte i s
.Så mycket ökade lönerna under
Inte hängt med inflationen
Bristyrkena drar ifrån