Språken (dikt)
Språken är en dikt från av den svenske författaren Esaias Tegnér.
Tegnér ger sina omdömen om en rad europeiska språk och avslutar med svenskan, som han hyllar som "ärans och hjältarnas språk".[1]
Förutom svenska nämns även grekiska, latin, italienska, spanska, franska, engelska, tyska och danska. Tegnér är kritisk till bland annat danskan och skriver "Mig behagar du ej. För veklig för nordiska styrkan". Om sitt eget modersmål skriver han däremot:
- Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!
- Ren är som malmens din klang, säker som solens din gång
- Vistas på höjderna du, där åskan och stormarna tala,
- Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig.
- Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen
- Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent.
Eftermäle
Det förekommer att beteckningen "ärans och hjältarnas (språk)" i dag används snarare som en humoristisk och ironiskeufemism för svenska språket än i den stolta anda som präglar Tegnérs dikt.[2]
Referenser
Externa länkar
De hundra språken
(Loris Malaguzzis välkända dikt som uttrycker den syn på barn, kunskap och pedagogik som de kommunala förskolorna i Reggio Emilia står för, en pedagogisk filosofi som Loris Malaguzzi som kommunens barnomsorgschef var med om att utveckla)
I Sverige, liksom i övriga Norden och kanske även på annat håll i världen, uppfattades Reggio Emilias pedagogiska filosofi till en början mest som en bildpedagogik, att det viktigaste var att ge barnen möjlighet att bli kreativa bildskapare. I Reggio Emilia har man aldrig sett det så. Men estetiken som värde och arbetet med de hundra språken bör ändå betraktas som en del av denna filosofis innersta kärna.
Vea Vecchi, tidigare ateljerista på förskolan Diana under trettio år och nu ansvarig för Reggio Childrens ateljé-, utställnings och förlagsverksamhet, beskriver ofta estetiken som en struktur som binder samman andra strukturer, ”som en interagerande dans”, med referens till biologen och antropologen Gregory Bateson, som bland annat sagt att: ”Om vi förlorar uppfattningen om helheten, förlorar vi oss själva”. Barn kan lättare få möjlighet att binda samman olika företeelser, intryck och händelser genom estetiska uttryck. På s
Svea
Jord, som mig fostrat har och fädrens aska gömmer,
folk, som ärvt hjältars land och deras dygder glömmer!
Ur skuggan av min dal jag ägnar dig en sång.
Dig söver smickrets röst: hör sanningens en gång!
En annan sjunge fritt till våra tiders heder
om våra nya ljus och våra milda seder.
I yppig vilas famn han fritt förakta må
de hjältedar, som flytt, den kraft, han kallar rå.
För sorglös njutning född, för lekar blott och löjen,
han läspe tidens lov och fire dagens nöjen.
En var sitt lynne har. Jag älskar dig ej, tid,
som smilar över oss i falsk och veklig frid.
Mig gläder stormens sus och fädrens stora minnen.
Jag älskar deras mod och deras höga sinnen,
då nordens son ej än tog andras seder an
och njöt, vad jorden gav, och tålte som en man.
Bort med den falska konst, som sinnets kraft förvekar,
och flärdens tomma prål och yppighetens lekar! -
Folk, som vid öknens barm växt opp och med besvär
en knapp och oviss skörd från frusen torva skär;
som, strött kring polens ring bland skogarna och fjällen,
upphugger, nattbetäckt, din bärgning utur hällen!
Vad yra fattar dig? Du säljer utan blygd
ditt fria självbestånd, din ära, ja din dygd
för tomma njutningar,
Språken.
Grekiskan.
Sångmön älskar dig högst, ty modersmålet är kärast.
All den olympiska ätt, gracerna talte som du.
Troget, som klädningen fäst uppå den badande flickan,
Låter du känslorna ses, röjer du tankarnas växt.
Latinet.
Ren är din stämma och skarp som rasslet av härdade klingor,
Hårt, som erövraren hövs, ljuder ditt härskareord.
Stolt, oböjlig och arm; men ur graven behärskar du ännu
Halva Europa. Därpå känner man romarn igen.
Italienskan.
Nöjets och trånadens språk, du är blott en stämma ur flöjten,
Hela ditt väsen är sång, varje ditt ord en sonnett.
Älskade duva, bliv kvar och kuttra om längtan och njutning:
Skada ändå, i ditt land sjunga kastraterna bäst.
Spanskan.
Skön skall du vara och stolt. Jag känner dig icke, men mången,
Vilken ej känner dig mer, prisar dig högt i vår Nord.
Franskan.
Jollrande hoppar du fram och ljuger och komplimenterar,
Dock är din artighet täck, dock är ditt läspande sött.
Hylla vi längre dig ej som drottning för systrarna alla,
Ännu som sällskapsdam lyssna vi gärna till dig.
Skona oss blott för din sång; den är som en dans av de döve:
Fötterna röra de väl, takten förnimma de ej.
Engelskan.
Språk för de stamm
MAZETTI-POSTEN
Vi pratar om svenska, danska och norska dikter. De här språken är som kusiner – de är lite lika, men också ganska olika. Låt oss titta på vad som är gemensamt!
Rytm och Rim
De flesta dikterna i dessa språk använder sig av rytm och rim. Det betyder att orden låter bra tillsammans och att de har en viss melodi. Men här finns det skillnader⁚
- Svenska dikter har ofta en tydlig rytm och rim, som i sagor. De gillar att använda "A-B-A-B" eller "A-A-B-B" rim.
- Danska dikter kan vara mer fria med rytmen och rimen. De kan ha mer ovanliga rim och låter lite mer "vardagliga".
- Norska dikter är lite som danska, men de kan ha en starkare rytm och en mer melodisk ton.
Teman
Dikterna handlar om olika saker, men vissa teman är vanliga i alla tre språken⁚
- Natur är viktigt i alla tre länderna. Dikter om skogar, hav och berg finns i alla tre.
- Kärlek är ett annat vanligt tema. Dikter om att vara kär, att längta efter någon eller att sörja en förlust.
- Livet ochdöden är viktiga tankar i många dikter.
Skillnaderna
Det finns också skillnader i hur dikterna skrivs⁚
- Svenska dikter är ofta mer formella och använder sig av klassiska stilar.
- Danska dikter