Vattenkvalitet
Vallentunasjön har för höga halter av näringsämnen, vilket gör att siktdjupet är dåligt på sommaren. Förutom övergödning finns även problem med föroreningar som polybromerade difenyletrar (PBDE) och PFOS i sjön.
Sjön har problem med så kallad internbelastning. Det innebär att näring som genom åren lagrats i sjöbotten frigörs.
Fram till talet släpptes orenat avloppsvatten från Vallentuna centrum och Täby Kyrkby ut i sjön, innan avloppssystemet anslöts till Käppala reningsverk. Näringsämnen rinner till sjön från jordbruksmark, dagvatten från tätort och från bräddningar i avloppsnätet.
Kommunerna har miljöövervakning av sjön med provtagningar varje månad. Fosforhalten är en viktig indikator på övergödning.
Målet är att hålla fosforhalten under 38 µg/l för att sjön ska ha god ekologisk status. Fosforhalten varierar mycket mellan åren, på grund av väder och vind, och har de senaste åren varierat mellan 42 och 73 µg/l. Den långsiktiga trenden är det viktiga och sjöns vattenkvalitet har blivit mycket bättre sedan talet.
Reduktionsfiske
Reduktionsfiske pågår årligen sedan Fisket syftar till att återfå en bättre balans mellan rovfisk och vitfisk och därigenom balans
Här hittar du bildspelsfilmens texter.
Om Vallentuna kommuns arbete för friskare vatten, med fokus på Vallentunasjön.
I Vallentuna kommun finns 30 sjöar och 50 vattendrag. I väster ingår de i Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I öster finns flera orörda skogssjöar och i mitten Åkerströmmens avrinningsområde som rinner ut i Garnsviken.
Övergödning är vanligaste miljöproblemet i Vallentunas vatten. I bildspelet visas ett satellitfoto över Garnsviken. Vattnet är brunt eftersom kraftiga regn spolat med sig mycket jord och lera. Jorden innehåller näringsämnen som orsakar övergödning.
Under tidigare sekel behövdes mer betesmark och åkermark till att odla mat. Genom dikning och sjösänkningar vann jordbruket mer mark. Många vattenmiljöer och våtmarker som renade vattnet naturligt, påverkades eller försvann.
Vallentunasjön är kraftigt övergödd och det gör att vattnet är grumligt. I bildspelet visas en flygbild över Vallentunasjöns norra del där man ser en plym av ljusbrunt, lerigt vatten från Ormstaån.
Ända fram till talet släpptes avloppsvatten orenat ut i sjön. Då var det så mycket näring att det bildades bubblor med metangas i isen på sjön. Näringsämnen
Exempel p&#; vattenv&#;rds&#;tg&#;rder
Skyddszoner
En skyddszon mot vattendrag är en vallbesådd zon utmed ett vattenområde. Ett
vattenområde är ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det kan till exempel vara ett dike som är vattenförande någon del av året, en sjö eller en damm.
Åtgärden syftar till att skapa ett jämnare vattenflöde genom infiltration, minska
näringsförlusterna främst partikelbunden fosfor via ytavrinningen från
jordbruksmarken samt minska erosion vid kraftiga skyfall. Skyddszonerna utgör även en fristad för flora och fauna samt förbättrar spridningsmöjligheterna vid ån. Grodor och insekter nyttjar gärna dessa skyddszoner som även utgör lämpliga födosöksmiljöer för fåglar.
Vanligtvis behövs 10–25 meter bred kantzon för att begränsa tillförsel av näringsämnen till vattendraget.
En anpassad skyddszon är en vallbesådd zon som ska ligga på erosionsbenägen mark, mark som riskerar att få skador i markstrukturen av vägsalt eller på mark som riskerar att översvämmas. En anpassad skyddszon behöver alltså inte ligga i anslutning till ett vattenområde.
Ekologiskt funktionella kantzoner
Ekologiskt funktionella kantzoner
.
.