Att undervisa utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt är aldrig ett avslutat projekt. Istället handlar det om en ständigt pågående process och ett medvetet förhållningssätt till kunskap som genomsyrar all undervisning, oavsett elevers ålder eller bakgrund. I den här modulen hittar du följande modeller och grundläggande begrepp som är viktiga att känna till när du planerar din undervisning och kartläggning:
- Språkbruk
- Interkulturellt förhållningssätt i skolan
- Flerspråkiga elevers erfarenheter och kunskaper
- Olika perspektiv på lärande och kommunikation
- Närmast möjliga utvecklingszon
- Cummins fyrfältare
- Cirkelmodellen
Språkbruk
Det är en vanlig uppfattning hos både vårdnadshavare och skolpersonal att yngre barn lär sig ett nytt språk på kort tid. Att det går snabbt stämmer när det gäller till exempel uttalsutvecklingen. För yngre barn går det ofta snabbt att lära sig nya språkljud och att få ett målspråksliknande uttal. Yngre barn kan också bygga upp andraspråket så att det fungerar för den vardagliga kommunikationen på relativt kort tid. Men att ha ett språk som räcker till för den vardagliga kommunikationen ska inte förväxlas med de krav som språ
Lärandets objekt : Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna
FÖRORD
Det är med stor vånda med även glädje jag skickar iväg denna text till tryckeriet. När jag skriver dessa sista rader och ser tillbaka på arbetet kan jag se att skriva en avhandling för mig många gånger varit som att åka bergochdalbana. En spännande och rolig resa med många "ups and downs". Det började pirrigt. Jag minns hur jag tillsammans med Laila Gustavsson stod i kön och väntade på att få åka med. Åtminstone var jag övertygad om att vi skulle få hoppa på, jag visste bara inte hur fort kön rörde på sig. Äntligen var det dags, sakta började vagnen rulla mot okänt mål och utan vetskap om vad som väntade över krönet. Jag var i varje fall i gott sällskap. Alla NaPA-doktorander satt redan väl fastspända och var en bit på väg. Alla handledare var också där för att ge en hjälpande hand. Tack alla handledare och doktorander som funnit med och därmed också givit mig möjlighet att få ta del av era synpunkter, både gällande min egen som andras texter. Ett särskilt tack till Elisabeth Wallmark, som ibland föreviga oss på bild, och som alldel
Metakognitivt lärande och självreglering
Metakognition
Metakognition är ett begrepp som har använts och används i mycket bred bemärkelse. I dess bredaste omfattning avser metakognition tänkande om tänkandet och i utbildningssammanhang även lärande om lärandet. En uppdelning, som används för att förtydliga metakognition som begrepp, är att dela upp begreppet i två delar: metakognitiv kunskap och självreglering.
Metakognitiv kunskap innefattar elevens kunskaper om tillvägagångssätt för att lära sig. Det delas i sin tur in i ämnes-/domänspecifik kunskap och mer generell kunskap. Ämnes-/domänspecifik kunskap avser till exempel vilka strategier en elev använder i mötet med en svår text, som möjliggör att eleven klarar uppgiften. Generell kunskap handlar om elevens kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att eleven ska lära sig något, antingen generellt eller i ett specifikt ämne.
Självreglering är kopplat till exekutiva funktioner (mer förklaring i nästa stycke) och handlar om hur en elev kan styra sig själv i lärandet, till exempel gällande uppmärksamhet, impulskontroll och att avväga hur arbetet med uppgiften fortskrider och vilket som är nästa steg utifrån det.
Utveckl
.
.