bornholmuppochner & gotlanduppochner
På Gotland finns raukar på ungefär 25 platser.
De största raukfälten finns på norra Gotland (inklusive Fårö), på mellersta Gotlands ostkust, på Karlsöarna samt Storsudret längst ner i söder.
Detta raukområde finns på vägen ner mot Lickershamn. Här finns ett tiotal större och ett flertal mindre raukar. De högsta är meter höga. Det ser ut som två näsor som hälsar på varandra.
Denna lägre rauk är färsk och ännu inte så hög. Men om några tusen år så ska den ha växt till sig. 🙂
Raukarna har formats av Littorinahavet för omkring år sedan.
Från kullens krön är det en vacker utsikt ned mot Lickershamnsviken. Spanar rauken mot havet och ser fiender komma med skepp? Eller njuter rauken av en solnedgång?
Flera av raukarna är bevuxna av murgröna. Gissa vilken blomma som är Gotlands ”landskapsblomma”.
Kvinnan känner jag bestämt igen. Var det inte hon som flög upp till Umeå och hälsade på mig och… sedan blev inget som förr. ❤
Relaterade
Naturens egna stenskulpturer raukar är ett vanligt fenomen på Gotland, de finns i alla väderstreck. Raukarna har bildats och formats genom erosion av väder och hav, mjuka bergarter har brutits ned och kvarstår gör den hårda kalksten som raukarna utgörs av. Än idag pågår erosion av den gotländska kusten. I sinom tid, om än långsamt, kommer därför nya raukar att skapas. Här är sju exempel på spektakulära raukområden som går att uppleva redan idag.
1. Folhammar
Naturreservatet Folhammar i Ljugarn på Gotlands östkust hyser ett stort antal raukar på ett cirka meter långt kustavsnitt. Raukarna är upp till sex meter höga och omgärdade av klapperstensstränder.
2. Digerhuvud
Sveriges största sammanhängande raukområde finns i naturreservatet Digerhuvud på norra Fårö. Området är cirka 3,5 kilometer långt och omfattar flera hundra raukar. Raukarna varierar mellan cirka meter i höjd, de flesta står på en stenstrand, några en bit ut i havet.
3. Lergrav
I naturreservatet Lergrav på norra Gotland finns ett tal raukar, bland annat den ovanliga Lergravsporten. Raukarna står intill havet en bit upp på land, i sluttningen nedanför Lergravsberget.
4. Jungfrun
Gotlands högsta rauk är
Raukar på Gotland
Rauk på Fårö
De finns flera områden för raukar på Fårö väl värda ett besök. De mest välkända är de som kallas Digerhuvud, Gamle Hamn och Langhammars.
Digerhuvud är Sveriges största raukområde som sträcker sig 3,5 kilometer. Här finns hundratals konstellationer. Fåröborna kallar däremot inte området för Digerhuvud utan Bjerget (berget).
I naturreservatet Gamle hamn finns en av de mest välkända raukarna. Konstellationen ser nämligen ut som en hund. Rauken har många namn, till exempel Kaffepannan, Sankt Oles port eller Hunden.
Raukar på Gotland nära Visby
Vill du upptäcka raukar nära Visby är naturreservatet Jungfrun en bra destination. Området ligger några mil norr om Visby. Här finns till Gotlands högsta rauk, Jungfrun.
Men det flera andra fina och sevärda raukområden på Gotland, som Folhammar, Lergrav och Holmhällar. Hoburgsgubben på södra delen av ön är den mest kända av alla raukar.
Se till att besöka raukarna vid olika tid på dygnet (och gärna olika årstider) för ljuset, stämningen och känslan är helt olika och skapar helt olika upplevelser. Glöm inte picknick-korgen för du ska inte stressa förbi dessa resliga stenstoder.
Rauk
Rauk är en strandpelare som uppkommer på strandterrasser vid vågornas abrasion på kuster bestående av inhomogena bergarter. Mer motståndskraftiga partier isoleras och blir kvarstående i kustlinjen som abrasionsvittnen.[1] Raukarna på Gotland har uppkommit under den ännu pågående landhöjningen efter den senaste nedisningen.
Etymologi
'Rauk' är ett gutniskt ord, i svenskan sedan ,[2] rotbesläktat via fornnordiskahraukur med bland annat råge och dialektala rök i betydelsen 'skyl'.
Raukar i Sverige
Raukar är vanliga på Gotland, men finns också på Öland.
Raukar på Gotland
Raukarna på Gotland är en kvarleva av de korallrev som bildats för omkring miljoner år sedan i ett tropiskt hav, under silurperioden. När korallreven fossiliserades packades lagrad kalksten och lerig märgelsten, vilket senare täcktes av is. För omkring 10 år sedan började landet höja sig allteftersom ismassorna smälte. Havet började bearbeta den mjuka delen av berggrunden, men inte revkropparnas hårda kärna som stod kvar som isolerade stenpelare.[3]
Det finns raukar på ett tal platser på ön
.