Rekordhalter av giftig gas på Östersjöns botten
På en yta större än Danmark breder döda bottnar ut sig i Östersjön – och där uppmäts nu halter av den akut giftiga gasen svavelväte som aldrig tidigare registrerats. På upp till sextio meters djup sker syreinblandning i Östersjöns vattenmassor när hårda vindar sveper in över havet. Men vårt innanhavs djupbottnar är ett ständig bekymmer. Här vilar saltare vatten som en gång strömmat in från Västerhavet. Kruxet är att det sällan byts ut, samtidigt som syret gradvis minskar tills det att alla djur och växter flyr fältet – om de kan. Först när en rad olika väderfenomen sammanfaller sker nya inbrott av syrerikt vatten från Västerhavet. Ett naturfenomen som likt skyfallen över Kalahari kan ge en injektion av liv till ekosystemet. Vid jul och nyårshelgerna väcktes ett hopp om att ett sådant stort inflöde var på väg. Men så blev det inte, berättar Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.
– Det var tio år sedan sist och det har skett ett stort inbrott med ungefär tioårs mellanrum, vilket i och för sig nog är slumpmässigt. Men vi tänkte att snart borde det ändå hända, så vi var exalterade allihopa. Men tyvärr blev det inte så mycket
Tio gånger mer död botten i Östersjön
1 april
Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar orsakade av människan. Forskare från bland annat Lunds universitet kan i en studie konstatera att de döda havsbottnarnas storlek har ökat tiofaldigt under de senaste åren.
Ett internationellt forskarlag rapporterar nu att omfattningen av syrebrist i Östersjöns bottenvatten har blivit mer än tio gånger större de senaste åren. Ytan med döda bottnar har ökat från 5 kvadratkilometer år till drygt 60 kvadratkilometer under år Tillräckligt med syre i havets bottenvatten är nödvändigt för ett välfungerade ekosystem med få giftiga algblomningar. Brist på syre leder till att de djur som lever på bottnen dör.
Professor Daniel Conley vid Lunds universitet är en av forskarna som arbetat med studien. Tillsammans med två danska och en svensk forskare har han utvecklat en ny metod som använder spridda syremätningar för att visa hur syrehalterna har förändrats under det senaste seklet. Studien analy
Forskare: Därför kan vindkraft vara lösning på Östersjöns döda bottnar
Havsbaserad vindkraft kan potentiellt förbättra Östersjöns miljö genom att generera stora mängder syrgas som biprodukt vid vätgasproduktion. Denna syrgas skulle kunna användas för att syresätta syrefattiga bottnar i Östersjön, som lider av långvarig syrebrist på djup över 70 meter. Det menar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet som har undersökt potentialen för en storskalig insats i Bornholmbassängen och nu föreslår ett pilotprojekt samt föreslår en pilotstudie i havsviken Slätbaken.
Även om syrgastillförsel är avgörande för högre liv i akvatiska system, är det enligt forskarna osäkert om syresättning är en lämplig åtgärd i Östersjön. Det råder också delade meningar om hur förbättrade syreförhållanden skulle påverka fosforfastläggning och växtplanktonproduktion, samt om det faktiskt skulle gynna bottenlevande djur och viktiga fiskarter som torsk och strömming. Trots dessa osäkerheter menar man att potentialen är stor och detta talar för vidare tester.
– Helt uppenbart behöver metoden noggrant testas och utvärderas i mindre skala under flera år innan det kan bli aktuellt att genomföra en större satsni
Ny rapport: &#;Alarmerande&#; mycket bottendöd i Östersjön
Upp till 16 procent av bottnarna i Östersjön har drabbats av bottendöd och 29 procent är syrefattigt. Det är enligt en ny rapport &#;alarmerande&#; och ingenting tyder på att det kommer ändras. För att råda bot på problemet krävs krafttag från länderna runt Östersjön. Vi människor kan även bidra genom att äta mindre kött.
Miljörapporten &#;Havet&#; ges ut av Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten och tar bland annat upp att tillståndet i Östersjön kraftigt försämrats sedan
– Någonting har hänt med hela systemet efter millennieskiftet. Tidigare var det kanske fem procent av Östersjöns bottnar som var döda, men nu är vi alltså uppe i 15 procent som är helt döda, där det bara förekommer bakterier, säger Lars Andersson, oceanograf på SMHI, till Ekot.
Ett visst hopp tändes julen när Nordsjön försåg Östersjön med det största inflödet av syrerikt havsvatten på 60 år (läs mer här). Förhoppningen var att inflödet, som motsvarade en procent av Östersjöns totala volym, skulle förbättra Östersjöns syrefattiga bottnar, men så blev inte fallet. Dagens syrenivåer i Östersjön är enligt
.