Röda stugor med vita knutars kulturhistoria
Virginia Woolfs ”Ett eget rum” preciserar förutsättningarna för kvinnors
skrivande. Göran Greider gör ungefär samma sak i ”Stugland” (Volante). Med
utgångspunkt i den röda stugans svenska kulturhistoria möter vi mäns behov av
ensamhet och intim landsbygd för själva skrivprocessen. Författarna har inte
kunnat skriva i trångbodda, smutsiga, dyra städer utan flytt till små rum, mitt
i naturen. Åtminstone så länge de skrev utan elektricitet och wifi. Thoreau
hade sin cabin i Concord, Heidegger sin hütte uppe i bergen, Ekelöf har en
”mörk och ensam” stuga i skogen i diktsamlingen Färjesång. Elsie Johansson
återvänder ofta till sin barndoms fattigstuga i Uppland. Emily Dickinson skrev
ofta om rum och små hus (vilket även var en metafor för längtan och olycklig
lesbisk kärlek).
Jag saknar dock den engelska ”shred” – trädgårdsskjulet som alternativ
anglosaxisk skrivarlya. Själv flyr Göran Greider förtätningens Årsta för den
faluröda stugan i Dala Floda. Där skriver han den här lilla charmiga,
splittrade boken boken under pandemin, medan han kämpar med kroppslynnig
cancerbehandling och livsviktig isolering.
Redan från början
Göran Greider – stugornas herre
Den är älskad som få. Och den är mer svensk än den svenska flaggan. Vi pratar om den röda stugan. Göran Greider vände sig till Elsie Johansson, Heidegger och Basho för att förstå vad ”rödfärgens enkla värme” gör med oss.
Den här texten är ett redigerat utdrag ur Göran Greiders bok Stugland: en berättelse om Sverige, som utkom 22 april på Volante förlag.
Vad är det där för liten röd stuga? Hundratals gånger har jag passerat förbi den men den har alltid varit lika oåtkomlig bakom tågfönstret. Den ligger inklämd på industriområdet i Skutskär, bland grå och svarta byggnader. Rökpelare stiger upp i bakgrunden från massafabriken. Vid ett tillfälle för flera år sedan hann jag få upp mobilkameran och tog ett foto när tåget rusade förbi. En dag, tänker jag, ska jag ta mig in bakom fabriksgrindarna och få klarhet i vad det är för byggnad. På grund av pandemin och en besvärlig cancerbehandling, som hållit mig borta från allt tågresande under lång tid, var det ett bra tag sedan jag passerade stugan.
En rödmålad stuga med vita knutar är en svensk flagga. Den vajar mycket starkare i svenska folkets kollektiva medvetande än den blågula flaggan. Hos d
Röda stugor tåga vi förbi
När hemmansägare Seved Augustson i Vittskögle i maj rödfärgade sitt hus, anade han inte att han höll på att skapa den svenska nationalsymbolen: den röda stugan med de vita knutarna.
Idag ser vi rödfärgen snart sagt överallt i den svenska bebyggelsen - träslott, kyrkor, prästgårdar, bondgårdar, torp, egnahem, fritidshus, villor, uthus - gammalt och nytt, lågt och högt.
Den rödfärgade fasadens levande skönhet är i ständig förvandling i takt med ljusets skiftningar, morgonljus, middagsljus, skymningsljus, vinterljus osv. Och kanske är det just därför färgen har kommit att dominera i så gott som hela landet. Några landskap (Skåne, Gotland) i något mindre omfattning.
Vackra hus förtjänar att beskådas. Här ett axplock av röda stugor jag tågade förbi under året, i Stockholms Stad, Sörmland och Uppland. Staden, landsbygden och skärgården.
Andra husfärger förekommer naturligtvis också mer eller mindre frekvent. Det finns ju en och annan gul stuga i landet - som här i Tantolundens koloniområde - visad som det utsökta undantaget här i inlägget.
(historisk källa: De röda husen - Byggförlaget)
(foto: våren-sommaren )
in English
1 Sjövik
2
3
4 Lilltorpet
5
6
7
8
9
10 Sjöhaga
12
13
14 Stivbo
15 Gunbo
16 Pärlhöjden
18
19
20
21 Bergsbo
22
23 Elisberg
24 Klinten
25 Backebo
26
27 Blåkulla
28
29
30 Fridhem
31
32
33
34
35
39
40 Bergdala
41
42
43
44
45
46 Myhr-Torpet
47 Solvik
48
49
50 Sjöstugan
(11, 17, 36, 37 och 38 finns ej)
Brunnen
Bryggan
Brännareberget
Domarringen
Ekonomihuset
Lekplatsen
Soluret
Storstugan
Välkommen till
Ett av Karlskronas mest kända och besökta turistmål är tveklöst den lilla holmen Brändaholm som ligger cirka tre kilometer från Karlskrona centrum om man tar landvägen via Saltöbron och Dragsöbron, fast vattenvägen är sträckan betydligt kortare. Brändaholm är en vykortsidyll med 45 små röda stugor som troligen är Sveriges vackraste koloniområde och bilder från Brändaholm används vid vykortsproduktioner, inte bara från Karlskrona, utan ofta ser man vykort med bara texten "Sverige/Sweden/Schweden/Suede" med en bild på Brändaholm eller med bild från någon stuga på holmen. Brändaholm är ingen riktig ö utan en liten del av Dragsö där Karlskronas populäraste campingplats finns med ett mycket bra havsbad.
Brändaholm är ett idylliskt koloniområde i Blekinge. Dessa röda stugor har blivit till en välkänd sevärdhet i Karlskrona som också har prytt många vykort genom åren. Totalt finns det 45 röda stugor med vita knutar. Ingen stuga är större än 32 kvadratmeter. De små trädgårdarna är prydligt skötta och många av stugorna har en flaggstång med svenska flaggan hissad. Något som är unikt med Brändaholm är den enhetliga stilen på kolonistugorna med gemensam utformning, storlek och färgsättning. Det är ytterst sällan som en kolonistuga kommer ut till försäljning på Brändaholm. För att äga en stuga är det dessutom ett krav på att vara mantalsskriven i Karlskrona kommun. Vanligtvis går stugorna vidare i arv till barn eller släktingar. Försäljning sker i stort sett bara när arvingarna inte är mantalsskrivna i kommune och därmed inte kan ta över kolonistugan. År såldes en stuga för 2 miljoner kronor och samma år såldes även en annan stuga för strax över 2,4 miljoner kronor. Dessförinnan såldes en stuga för 1,65 miljoner år och år såldes en annan stuga på Brändaholm för 1,85 miljoner kronor. Det var på talet s
Ett exempel
Brändaholms kolonistugor
Försäljningspriser genom åren
Historia