Vad är växtsystemik?
Växtsystematik är en vetenskap som inkluderar och omfattar traditionell taxonomi; dess primära mål är dock att rekonstruera växtlivets evolutionära historia. Den delar in växter i taxonomiska grupper med hjälp av morfologiska, anatomiska, embryologiska, kromosomala och kemiska data. Vetenskapen skiljer sig dock från rak taxonomi genom att den förväntar sig att växterna ska utvecklas och dokumenterar den utvecklingen. Att bestämma fylogeni - en viss grupps evolutionära historia - är det primära målet för systematiken.
Klassificeringssystem för växtsystematik
Tillvägagångssätt för att klassificera växter inkluderar kladistik, fenetik och filetik.
- Cladistics: Cladistics förlitar sig på den evolutionära historien bakom en växt för att klassificera den i en taxonomisk grupp. Kladogram, eller "familjeträd", används för att representera det evolutionära mönstret av härkomst. Kartan kommer att notera en gemensam förfader i det förflutna, och skissera vilka arter som har utvecklats från den vanliga över tiden. En synapomorfi är en egenskap som delas av två eller flera taxa och som fanns hos deras senaste gemensamma förfader men inte i tidigare genera
Botaniker är forskare som studerar olika aspekter av växtbiologi. De kallas ibland för växtforskare. De flesta botaniker har en önskan att förstå allt som finns att veta om växter. Botanikern studerar en växts förhållande till miljön och andra levande organismer.
Förutom växter kan botaniker också studera svampar och alger. Generellt studerar botaniker växter, men det finns många underområden när det gäller växter där botaniker kan specialisera sig. Till exempel kan en botaniker välja att specialisera sig på paleobotanik, vilket är studiet av fossiliserade växter.
Botanik är ett urgammalt vetenskapsområde. Tidiga botaniker fokuserade på att hitta fyndiga användningsområden för växterna runt dem. Dessa botaniker genomförde forskning och experiment för att skilja mellan växter som var ätbara och giftiga. Tidiga botaniker gjorde också observationer angående en växts effekt på människor och djur, vilket hjälpte dem att avgöra om en växt var medicinsk. Dagens botaniker utför fortfarande samma uppgifter, men har verktygen och tekniken för att studera växter på biokemisk, genetisk och molekylär nivå.
Botaniker är skickliga på att bedriva forskning. Forskning är ofta en viktig jobbko
Ordlista med trädgårdstermer
Trädgårdskulturen har i alla tider fokuserat på förökning. Därför kryllar det av facktermer inom just det ämnesområdet, som stratifiering och F1-hybrid. Här får du veta vad de orden betyder - och många fler!
Acklimatisering
Växtens anpassning till ny miljö och ändrade klimatförhållanden. En växt som drivits upp inomhus för senare utplantering kan inte acklimatiseras direkt, utan måste vänjas stegvis vid utelivet - se Avhärdning.
Adult
Vuxenfasen i växtens liv då den är mogen att blomma, få frukter och bär. Hos ettåriga växter inträder den efter bara någon månad. Hos fruktträd kan det ta decennier, hos vissa bambuarter hundra år. Hos murgröna förekommer både en adult och juvenil fas på samma individ. Man kan se hur bladen förändras och ser annorlunda ut i den adulta delen av plantan.
Adventivknopp
Ett skottanlag som normalt inte bryter fram. Kallas också sovande öga. Om växten skadas, till exempel av beskärning eller gnag, dirigeras saftströmmen om inuti ledningsbanorna till dessa adventivknoppar. Då sväller cellerna och börjar växa. Fenomenet uppstår vid för kraftig beskärning av fruktträd, då trädet svarar med massor av så kall
Botanik
Botanik (från grekiska βοτάνη, botanē, "bete", "örter", "gräs")[1] är vetenskapen om växter,[2][3] deras struktur, egenskaper och biokemi.[4] Ämnet är en gren av biologin.[4][5] Botaniken omfattar studier av landväxter, inklusive cirka arter av kärlväxter varav är blomväxter, samt 20 bryofyter.[6] Historiskt har även svampar och alger ingått i botanikens område.
Botanikens ursprung går tillbaka till förhistorisk tid,[4] då människor lärde sig att identifiera och odla växter med ätliga, giftiga eller medicinska egenskaper. Under medeltiden anlades klosterträdgårdar med medicinalväxter, vilket ledde till etableringen av de första universitetsanknutna botaniska trädgårdarna på talet, som den i Padua.[7][8] Dessa trädgårdar bidrog till utvecklingen av växttaxonomin, som kulminerade i Carl von Linnésbinomiala nomenklatur år [4]
Modern botanik är ett tvärvetenskapligt fält som inkluderar studier av växtens struktur, tillväxt, reproduktion, biokemi, ekologi,[4]evolution[4] och systematik.[4] I vår tid ligger ett särskilt fokus ligger på molekylär genetik och epigenetik. Botanisk forskning har praktiska tillämpningar inom jordbruk, skogsbruk,
.