Arbetslast och brottgräns

Limträ - dimensioneringsvärden vid beräkning i brottgräns

Dimensioneringsvärden i MPa.
Klimatklass

Hållfasthetsklass GL30c, h ≥ mm.

Lastvaraktighetsklass		P	L	M	S	I
Böjning parallellt fibrerna^2),3)	ƒ_m,d	14,4	16,8	19,2	21,6	26,4
Dragning parallellt fibrerna¹⁾	ƒ_t,0,d	9,4	10,9	12,5	14,0	17,2
Dragning vinkelrätt fibrerna	ƒ_t,90,d	0,24	0,28	0,32	0,36	0,44
Tryck parallellt fibrerna	ƒ_c,0,d	11,8	13,7	15,7	17,6	21,6
Tryck vinkelrätt fibrerna⁴⁾	ƒ_c,90,d	2,5 (1,2)	2,5 (1,4)	2,5 (1,6)	2,5 (1,8)	2,5 (2,2)
Längsskjuvning⁵⁾	ƒ_v,d	1,7	2,0	2,2	2,5	3,1
Rullskjuvning	ƒ_r,d	0,58	0,67	0,77	0,86	1,06
Elasticiteetsmodul	E_0,d

Tabell 1. Dimensioneringsvärden för limträ i hållfasthetsklass GL30c
¹⁾ Tabellvärden för böjning och dragning gäller för limträ med en tvärsnittshöjd av mm. För rektangulära tvärsnitt med tvärsnittshöjder mindre än mm kan värdena ƒ_m,doch ƒ_t,0,d ö

Det verkar som det sa klirr

Använder du 80Mpa så har du redan en liten säkerhet inbyggd därdet vanligaste "bondstålet" (allmentkonstruktionsstål ss eller sJR) har en sträckgräns mellan Mpa och brottgräns nån stans över Mpa

$ de "nya" EN-beteckningarna inne håller sträckgränsen. ( SJR = caMpa, SM = ca Mpa, SJR = Mpa osv)

Säkerhetsfaktor är något som man tar till beroende på bla. haverikonsikvens ( är det någon risk med att det går sönder, kan någon skadas, kan det bli dyrt att åtgärda mm.) och man kanske väljer 20% säkerhet eller 50% . (alltså lägger på )

Gäller det något du ska använda för "eget bruk" så kan det nog räcka utan, särskild säkerhetsfaktor. ( vid sällan användning)

danne mähl skrev:
Det här med statisk/dynaminsk belastning Har jag en fundering på
Om du "normalt" inte belastar materialet mer än 80MPa
MEN lite då och då kommer över till Mpa Kan man då räkna med att det är statisk?
För det är nog väldigt sälla som jag kommer att lyfta/bryta 4ton trästammar

Nu är du inne på något som kallas "lastkollektiv" = hur belastningarna ser ut över tid och hur de är fördelade. Lite komplicerat att förklara kort och enkelt varje belastning över utmattningsgränse

Dimensionering i brottgränstillståndet

Dimensionering i brottgränstillståndet innehåller följande steg:

formulering av dimensioneringskriterier.
bestämning av lastvärden och lasteffekter.
bestämning av bärförmågan vid olika brottyper.
kontroll av att uppställda kriterier uppfylls.

Formulering av dimensioneringskriterier

I säkerhetsnormer föreskrivs vilka kriterier som ska tillämpas i brottgränstillståndet för att säkerställa att brottrisken är acceptabelt liten. För dimensionering enligt partialkoefficientmetoden kräver Eurokod för gränstillståndet brott att
E_d <R_d
där
R_d = dimensionerande bärförmåga
E_d = dimensionerande lasteffekt
Villkoret kontrolleras för olika krafttyper, till exempel böjkraft, skjuvkraft, etcetera.

Bestämning av lastvärden och lasteffekter

I gällande normer anges de laster som ska användas och hur dessa ska kombineras i olika lastkombinationer. Eurokod föreskriver olika lastkombinationer för brottgränstillståndet och till

Fästelement

I denna artikel kommer vi att utforska två viktiga termer inom fästelement: Vad är Brottgräns och Sträckgräns.

Vi kommer att definiera dessa termer, förklara skillnaden mellan dem och varför de är så viktiga för fästelement. Dessutom kommer vi att titta på vilka faktorer som påverkar Sträckgräns och Brottgräns, hur de mäts och vilken typ av fästelement som kräver högre nivåer av dessa egenskaper. Läs vidare för praktiska lösningar och en lättillgänglig ton som hjälper dig att förstå dessa viktiga begrepp.

Vad är Sträckgräns och Brottgräns

För att förstå skillnaden mellan sträckgräns och brottgräns är det viktigt att vi först definierar vad dessa två begrepp innebär. Sträckgräns, även kallad elasticitetsgräns, är den maximala spänning som ett material kan utsättas för utan att få permanenta deformationer. Det betyder att om materialet belastas med en spänning som överstiger dess sträckgräns kommer det inte längre att återgå till sin ursprungliga form när belastningen tas bort. Brottgräns, å andra sidan, är den spänning vid vilken materialet går sönder eller brister.

Sträckgränsen och brottgränsen är två viktiga egenskaper hos material som används i fästel