Föroreningar och vattenkvalitet
Rening och användning av avloppsvatten
Rening och behandling av avloppsvatten är grundläggande för att skydda folkhälsan, vattenresurserna och ekosystemens mångfald och tjänster. Uppströmskällorna till mikroföroreningar är ett fokus som hjälper oss att fastställa reningsbehoven och den slutliga användningen av avloppsvatten. Därför undersöker vi hur olika sektorer och användningsområden bidrar till den totala föroreningen av avloppsvatten med mikroföroreningar, t.ex. läkemedelsrester.
Vårt mål är inte bara rening av avloppsvatten. För framtida resilienta städer är användning av renat avloppsvatten ett måste för att bekämpa klimatförändringarna, minska belastningen på sötvattenresurser och främja cirkulär ekonomi. Vår forskning utforskar möjligheter och utmaningar med att använda renat avloppsvatten som en vattenkälla för andra användningsområden än som dricksvatten. Vi undersöker också potentialen hos avloppsvatten som en källa till vätgas. Vi vill ta reda på hur mycket energi vi kan producera och vilka behandlingsnivåer som krävs för att göra avloppsvatten lämpligt för H2-produktion.
Medan storskalig och centraliserad avloppsvattenreningstekn
Föroreningar och vattenkvalitet
Rening och användning av avloppsvatten
Rening och behandling av avloppsvatten är grundläggande för att skydda folkhälsan, vattenresurserna och ekosystemens mångfald och tjänster. Uppströmskällorna till mikroföroreningar är ett fokus som hjälper oss att fastställa reningsbehoven och den slutliga användningen av avloppsvatten. Därför undersöker vi hur olika sektorer och användningsområden bidrar till den totala föroreningen av avloppsvatten med mikroföroreningar, läkemedelsrester.
Vårt mål är inte bara rening av avloppsvatten. För framtida resilienta städer är användning av renat avloppsvatten ett måste för att bekämpa klimatförändringarna, minska belastningen på sötvattenresurser och främja cirkulär ekonomi. Vår forskning utforskar möjligheter och utmaningar med att använda renat avloppsvatten som en vattenkälla för andra användningsområden än som dricksvatten. Vi undersöker också potentialen hos avloppsvatten som en källa till vätgas. Vi vill ta reda på hur mycket energi vi kan producera och vilka behandlingsnivåer som krävs för att göra avloppsvatten lämpligt för H2-produktion.
Medan storskalig och centraliserad avloppsvattenreningsteknik är
Förbud mot skrubbervatten i svenska vatten och hamnar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra det förslag om förbud av skrubbervatten som regeringen lagt fram och tillkännager detta för regeringen.
Skrubberteknik är en teknik som installerats på många fartyg som drivs med högsvavlig olja. Tekniken gör att utsläppen i luften minskar men istället ökar utsläppen i vattnet.
Vanligast duschas avgaserna med havsvatten. Svavel löser sig då i vattnet, men det gör även många andra miljöfarliga ämnen och förbränningspartiklar från avgaserna.
Skrubbervattnet släpps sedan mer eller mindre orenat ut i havet. Bara i Östersjön beräknas 200 miljoner kubikmeter tvättvatten släppas ut varje år.
Förorenat tvättvatten från fartyg med så kallade skrubbrar innebär ett nytt allvarligt hot mot det marina livet och som bidrar bl.a. till havsförsurning och övergödning.
Det behövs snabba åtgärder och några svenska hamnar har gått före i väntan på nationell lagstiftning. Regeringen har nyligen sänt ut en promemoria på remiss där förslaget är ett svenskt förbud mot skrubbervatten från 1 januari 2025. Danmark har redan ett förbud
Vattenbalans och vattnets kretslopp
... som landar på marken
Vattnet som når marken eller den snö som smälter tränger ner i marken. Denna process kallas infiltration.
Hur mycket och hur snabbt vattnet tränger ner i marken beror på markens förmåga att ta emot vatten, dess infiltrationskapacitet. Vilken infiltrationskapacitet marken har beror på tryckkrafter, gravitation och jordens struktur och kornstorlek. Exempelvis är infiltrationen större i en sandjord än i en lerjord.
Om nederbördsmängden överstiger markens förmåga att ta emot vatten bildas ytavrinning. Ytavrinning kan uppstå i samband med väldigt intensiva regn eller i sluttande terräng men är inte så vanlig.
Så bildas grundvatten
När vattnet trängt ner i marken och fortsätter nedåt kallas det perkolation. Den översta delen av marken där inte alla håligheter är fyllda med vatten kallas för den omättade zonen. Vattnet bildar här det som kallas för markvatten.
En del av markvattnet i den omättade zonen tas upp av växternas rötter där en del vatten sedan återvänder till atmosfären via transpirationen. Under sommaren tar växterna upp en stor del av detta markvatten.
Under höst och vår, när växterna inte tar upp så mycke
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten
Fru talman! Vattenmiljön och förbättrande av de svenska vattnen är en oerhört viktig fråga. Säkrandet av dricks- och grundvatten till medborgare och verksamheter är vitalt. Det är viktigt såväl ur miljösynpunkt som för biologisk mångfald och säkrande av liv och hälsa. Vattenresurserna är också viktiga för många verksamheter och för att få vårt samhälle att fungera. Det är också därför som det är så otroligt viktigt med väl avvägd lagstiftning.
I samband med energiöverenskommelsen enades därför Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en ny lagstiftning kring vattenkraft och vattenmiljö generellt. Det var faktiskt bara Vänsterpartiet som röstade emot den i riksdagen. Det gör det desto mer uppseendeväckande att när lagstiftningen och överenskommelsen nu ska levas upp till är det inte längre bara Vänsterpartiet som motsätter sig detta. Varken L eller regeringen själv står längre bakom intentionerna.
Vi i Centerpartiet har länge sett att något behöver göras. Vi har haft flera samtal med regeringen. Vi har personligen diskuterat genomförandet av lagstiftningen med tre olika miljöministrar. In