enhetsomvandlaren.se
Längdenheter
En längdenhet är en måttenhet som används för att mäta hur långt nånting är eller hur stort ett avstånd är mellan två punkter.
Metriska längdenheter
Meter - millimeter - kilometer
Dessa enheter tillhör det metriska enhetssystemet och används i stora delar av världen, inklusive Sverige.
Meter är SI-enheten för storheten längd. Därav används de metriska längdenheterna ofta med olika prefix som kilo, milli eller nano.
I Sverige används enheten mil som är 10 kilimeter.
1 mil = 10 kilometer = 10 meter
1 meter = 10 decimeter = centimeter = 1 millimeter = 1 mikrometer
Imperiala längdenheter
Tum - fot - yard - mile
Dessa enheter tillhör det imperiala enhetssystemet som härstammar från Storbritannien.
1 mile = yard = fot
1 yard = 3 fot = 36 tum
1 fot = 12 tum
Astronomiska längdenheter
Astronomisk Enhet - Ljusår - Parsec
Dessa enheter tillhör det astronomiska enhetssystemet som brukar användas i ry
Längdenhet
En längdenhet är en måttenhet för längd eller avstånd.
Längdenheter inom SI
Den grundläggande SI-enheten är meter (m), som kan användas tillsammans med SI-prefix.
En ångström (Å) är 10 meter. En mil är i dagens Sverige detsamma som 10 km.
Traditionella längdenheter efter land
Amerikanska längdenheter
| inch | 1&#;inch | 0, meter (25,4&#;mm) | ||||
| foot | 1 foot | 12&#;inches | 0, m (30,48&#;cm) | |||
| yard | 1 yard | 3 feet | 36 in | 0, m (91,44&#;cm) | ||
| furlong | 1 furlong | yards | &#;ft | in | , m | |
| mile | 1 mile | 8 furlong | yd | &#;ft | in | , m |
Brittiska längdenheter
Om engelska (medicinska) inverterade längdenheten G eller GA (Gauge, Needle gauge). Se även Kateter.
Franska längdenheter
Om franska (medicinska) längdenheten Ch eller CH (Charrière), även F, Fg, Fr eller FR. 1 Charrière = 1 mm yttre omkrets ≈ 1/3 mm ytterdiameter. Se även Kateter.
Gamla testamentet
- Aln 1 aln motsvarade ungefär 18 tum, dvs lite drygt 45 cm eller en knapp halvmeter.[1]
Japanska
Ätt
Ätt är en beteckning på flera typer av släktgrupperingar[1], främst under nordisk tidig medeltid. Ordet används också för att beteckna furstliga och adligasläkter oavsett ålder på dessa.
Ordet ättling finns i svenska, norska och danska i betydelsen 'efterkommande, avkomma', och i isländskan i ættingi, 'släkting'. Det är avlett av substantivet ätt, som i fornsvenskan hade betydelsen äga. Det betyder alltså egentligen 'den som hör till en (person)'. Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan. I betydelsen 'efterkommande' finns det inte heller i isländskan, som här i stället använder afkomandi. Liknande uttryck används även i de skandinaviska språken och i danskan ska ordet efterkommer vara det vanligaste.
Ur ordet "ätt" har ord som ättehög, ättartal och ättestupa uppstått. I släktforskarsammanhang används ordet endast i samband med att man nämner vissa kända frälsesläkter som Vasaätten, Ekaätten, Finstaätten, osv.
Se även
Källor:
Ätt
Ätt är en beteckning på flera typer av släktgrupperingar[1], främst under nordisk tidig medeltid. Ordet används också för att beteckna furstliga och adligasläkter oavsett ålder på dessa.
Ordet ättling finns i svenska, norska och danska i betydelsen 'efterkommande, avkomma', och i isländskan i ættingi, 'släkting'. Det är avlett av substantivet ätt, som i fornsvenskan hade betydelsen äga. Det betyder alltså egentligen 'den som hör till en (person)'. Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan. I betydelsen 'efterkommande' finns det inte heller i isländskan, som här i stället använder afkomandi. Liknande uttryck används även i de skandinaviska språken och i danskan ska ordet efterkommer vara det vanligaste.
Ur ordet "ätt" har ord som ättehög, ättartal och ättestupa uppstått. I släktforskarsammanhang används ordet endast i samband med att man nämner vissa kända frälsesläkter som Vasaätten, Ekaätten, Finstaätten, osv.
Se även
Källor:
.
.