Det här vill man göra i två steg. I steg ett ingår det höjda bolånetaket, det nya skuldkvotstaket samt att man plockar bort det förstärkta amorteringskravet, det vill säga 1 procents amortering vid skuld över 4,5 gånger årsinkomsten. I steg två tas även amorteringskravet om 1 procent vid en belåningsgrad över 70 procent bort.
Vad innebär det här då i kronor och ören? Om jag skulle köpa en bostad för 1 miljon kronor, ha högsta möjliga belåningsgrad och även uppfylla kraven för att amortera 3 procent innebär det att lånet för bostaden skulle landa på kronor. Jag skulle då amortera 25 kronor per år, eller 2 kronor i månaden. Med de nya reglerna skulle jag kunna låna kronor i stället och med en amortering på 1 procent betala av lånet med 9 kronor per år eller kronor i månaden. Har jag en genomsnittlig årsinkomst på kronor skulle jag som mest få låna 2 kronor med det nya skuldkvotstaket.
Min amortering skulle enligt exemplet minska med 1 kronor per månad, men jag har å andra sidan ett större lån och ska därmed betala lite mer i ränta varje månad. Eftersom jag betalar av mindre på lånet innebär det också att det tar längre tid innan jag betalat av det och kommer därför ha betalat me
Amorteringskravet
Uppdaterad: 11 oktober,
Amorteringskravet är de regler som styr hur mycket du måste amortera varje år på ditt bolån. Hur mycket du måste amortera påverkas dels av din belåningsgrad, och dels av hur mycket du lånar i förhållande till din årsinkomst före skatt, dvs din skuldkvot. Amorteringskravet infördes den 1 juni , och skärptes ytterligare med nya regler den 1 mars
Innehåll
Kalkylator för amorteringskravet
Hitta lägsta möjliga bolåneränta
- Jämför bolån och lånelöften
- Jämför erbjudanden från flera olika banker
- Tjänsten är kostnadsfri &#; ej bindande
- Kan även sänka räntan på befintliga bolån
Amorteringskravets regler
Det är din belåningsgrad och din skuldkvot som styr hur mycket du måste amortera.
- Bolånet / bostadens marknadsvärde = belåningsgrad
- Bolånet / din årsinkomst före skatt = skuldkvot
Belåningsgrad:
| Belåningsgrad | Amorteringskrav |
| Belåningsgrad på 70 % eller mer | Du måste amortera minst 2 % per år |
| Belåningsgrad mellan 50 &#; 70 % | Du måste amortera minst 1 % per år |
| Belåningsgrad på mindre än 50 % | Inget amorteringskrav (om inte din bank kräver det) |
Skuldkvot:
Skuldkvot
Amorteringskravet införs igen – så kan du tänkaDen 1 september slopas det tillfälliga undantaget från amorteringskravet som Finansinspektionen införde som en åtgärd för att motverka effekterna av Corona-pandemin. För vissa har undantaget inneburit ett andrum när hushållsekonomin varit ansträngd. Andra kanske har utnyttjat undantaget till att investera mer. Men vad innebär egentligen en amortering för hushållsekonomin i stort? I detta inlägg får du några inspel kring hur man kan se på amortering som en del i en sund ekonomi. Amorteringskravet, så funkar detDet amorteringskrav som nu återaktiveras träffar personer som tagit ett bolån från och med den 1 juni och har en belåningsgrad som är högre än 50 procent av bostadens värde. Hur mycket du ska amortera styrs av din belåningsgrad och hur mycket du tjänar per år: Amortering, en del i en sund ekonomiFör många är amorteringen en betydande post i hushållsekonomin och har man haft ett uppehåll kommer det att märkas när kravet nu kommer tillbaka. Samtidigt är amortering ett effektivt verktyg för att hålla en balans mellan reala och finansiella tillgångar. Genom att amortera minskar du risken för att behöva förändra ditt Finansmarknadsminister Niklas Wykman har idag mottagit ett betänkande som innehåller en utvärdering av amorteringskravet och bolånetaket. Förslaget innebär lättnader för bolånetagarna och lär enligt simuleringar leda till 5 procent högre bostadspriser. Regeringen tillsatte en kommitté 13 april med uppdrag att “analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna”. Utvärdera amorteringskravet alltså. Idag presenterades resultatet från utredaren. Förslagen i korthet
|