Nyligen ställde ett radioprogram (”Filosofiska rummet”) frågan varför Sverige inte har producerat några stora filosofer, några i stil med kändisar som Heidegger eller Foucault.
Jag vet inte hur vi klarade oss undan det kontinentalfilosofiska eländet, men troligen var det några rigida ”positivister” som agerade grindvakter. Till exempel underkändes Foucaults doktorsavhandling i idéhistoria vid Uppsala universitet. Detta beklagades i radioprogrammet.
Där hävdades det, speciellt av en medverkande anarkist, att filosofi är en konstart, inte en vetenskap, och därför är det djärvt nytänkande som det gäller att få fram. Filosofi är förvisso inte en empirisk vetenskap, men den kan vara ett värdefullt komplement till sådan vetenskap. I själva verket anlitas filosofer alltför sällan av empiriska forskare för att få rätsida på begrepp och resonemang.
Filosofin är emellertid nästan ihjälkramad, speciellt av folk som inte har konfronterats med ämnet vid universitetet. Alla tycks vilja ha en relation till filosofi och tror sig veta vad det är. Ibland hör man uttryck som att något är ”bara filosofi” i betydelsen bara spekulation. ”Här sitter jag och filosoferar”, säger en del när de låter t
Filosofi
Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία) som översätts till "vän av visdom" eller dylikt, är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.[1][2] Ordet kan också, i sammansättningar som "en filosofi" eller "flera filosofier", syfta på ett sammanhängande tankesystem eller en filosofisk skola.[2]
Sedan antikens Grekland, där västerlandets filosofiska tänkande uppstod, har filosofiska studier handlat om "de eviga frågorna", alltså sådant som människor funderat över under mycket lång tid.[1] Det filosofiska tänkandet kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori, etik, estetik och religionsfilosofi.[3]
Logiken behandlar vad som gör slutledningar korrekta, alltså vilka regler som gäller för att ny kunskap kan uppstå enbart genom tänkandet.[4]
Kunskapsteorin, däremot, studerar mer allmänt hur kunskap uppstår. Historiskt sett har framför allt två skolor argumenterat utifrån olika utgångspunkter: rationalismen, som betonar förnuftet, och empirismen, som betonar sinnena.[5] I anslutning till detta ägn
Detta är filosofi
Grundläggande och generella teorier
Inom filosofin sysslar man i första hand med att utarbeta och kritiskt granska teorier och tänkesätt som är av mycket grundläggande och generell karaktär. De är grundläggande i den meningen att de ofta tjänar som mer eller mindre medvetna förutsättningar för andra teorier eller resonemang, inom vetenskap, kulturdebatt och politik. De är generella i den meningen att de har konsekvenser för vårt tänkande på vitt skilda områden och i många olika situationer. De problem som filosofiska teorier utgör svar på har ofta karaktär av "eviga frågor"; de har studerats i tusentals år utan att man har lyckats hitta någon alldeles tillfredställande och allmänt godtagen lösning på dem. Under diskussionens gång har dessutom en mängd mer speciella problem tillkommit, och ibland har detta också lett till att nya vetenskapliga områden har uppstått och avskilts från filosofin. (Exempel på detta är fysik, nationalekonomi, psykologi och sociologi.)
Det kan vara klargörande att försöka förstå hur filosofin skiljer sig från vetenskap, konst, religion och idéhistoria (även om gränserna inte alltid är helt klara). Mycket förenklat kan man
Filosofi
Filosofi: Substantiv / filosofi / fiˈlɔsɔfi /
Filosofi är en akademisk disciplin som studerar grundläggande frågor om tillvaron, kunskap, värderingar, tankar och språk. Filosofi involverar analys och reflektion kring existentiella frågor som &#;Vad är meningen med livet?&#;, &#;Vad är rätt och fel?&#; och &#;Hur kan vi veta vad som är sant?&#; Genom olika grenar, såsom etik, epistemologi och metafysik, utforskar filosofi både teoretiska och praktiska aspekter av människans erfarenheter.
Definitioner av filosofi
1. Läran om tillvaron
Studiet av de mest grundläggande aspekterna av verkligheten och människans plats i den.
2. Kritisk reflektion
En systematisk undersökning av frågor om kunskap, moral och existens.
Exempel på ”filosofi” i en mening
- Hans filosofi om livet handlar om att alltid sträva efter lycka och insikt.
- Studiet av filosofi ger en djupare förståelse för mänskligt beteende och moral.
- Det är viktigt att diskutera filosofiska frågor i samhället för att främja kritiskt tänkande.
- Enligt hennes filosofi är det våra val som formar vår framtid.
- Filosofins historia visar hur olika tänkare har påverkat vår syn på världen.
Synonymer till
.