Framförallt under talet skedde en stor tillväxt av kapital, land och arbete vilket går att koppla till den ekonomiska politik som bedrevs på talet av Sveriges två första politiska partier – hattarna och mössorna.
Hattar och mössor satt växelvis vid makten i Sverige under större delen av frihetstiden, med början på –39 års riksdag till Förenklat uttryckt företrädde parterna olika samhällsgrupper; mössorna representerade i första hand de lägre stånden och hattarna representerade adeln. Medan mössorna förde en försiktig utrikespolitik som syftade till att hålla fred med grannarna, förespråkade hattarna en offensiv utrikespolitik. Hattarna ville bland annat ha revansch mot Ryssland efter det stora nordiska kriget samt återupprätta Sveriges ära och storhet.
Hattarna var starka förespråkare av utrikeshandeln, eller så kallade merkantilister. Staten gav stora bidrag till industrin för att exporten till andra länder skulle bli stor och i övrigt bedrev den en expansiv ekonomisk politik. Detta resulterade i inflation då både penningmängden och priser steg. Statens finanser hade underskott och budgeten var underbalanserad.
I mitten på talet övergick dock regeringsmakten till parti
Vad har han på sig? Ser det inte ut som en riddarrustning? Men tavlan är målad på talet långt efter riddartiden&#;. hur kommer det sig tror du?
Tavlan föreställer den framträdande hattpartisten Carl Gustav Tessin (), son och sonson till arkitekterna som byggde Stockholms slott. Han var greve, diplomat och politiker, och en stor konstälskare. Det är hans konstsamling som lade grunden för nationalmuseum. Och varför han har riddarrustning? Kanske för att han var riddare av den preussiska Svarta örns orden och senare även Serafimerordern. Än i dag kan man ju bli utnämnd till riddare, och om man är lite fåfäng så kanske man låter sig porträtteras i rustning.
På talet händer det mycket i hur Sverige styrs. Kungen har på olika sätt även tidigare behövt stämma av stora projekt med andra makthavare i samhället, att starta krig helt utan stöd skulle inte funka även om kungen var enväldig. Under den så kallade Frihetstiden har riksdagen stort inflytande och kungen har mindre makt. I ståndsriksdagen väljs ledamöterna som representanter för sitt stånd, sin klass &#; för adeln adeln, för prästerna, för borgarna eller för bönderna. Men när de väl är invalda bildas andra grupperin
Mösspartiet
Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (–) som tävlade med hattpartiet om makten. Det uppstod som den naturliga reaktionen mot det nybildade hattpartiet och dess äventyrliga krigsprogram. Namnet mössor gavs redan åt anhängarna av kanslipresidentenArvid Horns försiktiga fredspolitik, men något verkligt politiskt parti kom det inte att bli tal om förrän efter Horns fall och hattarnas seger Sedan den fallna regeringens anhängare hämtat sig från överraskningen, sammanslöt de sig efter motståndarnas mönster till ett formellt parti under ledning av det avsatta riksrådetTure Gabriel Bielke, riksrådet Samuel Åkerhielm den yngre, prosten, sedermera biskopen Jakob Serenius med flera. Detta för att om möjligt förhindra krigsförklaringen mot Ryssland och utkräva hämnd på dem som störtat Horns regering.
Det äldre mösspartiet
Från början trädde partiets ledare i förbindelse med den ryske ministern. Förgäves försökte de vid riksdagen – hindra fredsbrottet. Efter krigets olyckliga utgång fick mösspartiet vind i seglen och hade säkerligen med något skickligare ledning kunnat störta hattregeringen vid ri
Hattpartiet
Hattpartiet,hattarna, kallades ett politiskt parti som under frihetstiden innehade makten i Sverige under en längre tid.
Uppkomsten
Hattpartiet som uppstod på talet var en sammanslutning av flera skilda oppositionsgrupper i ståndsriksdagen. Gemensamt för dessa grupper var deras kritiska inställning till Arvid Horns försiktiga fredspolitik. Partiets ursprungliga kärna bestod av några medlemmar av det gamla Holsteinska partiet (som upplöstes ). De två främsta var riksrådet Carl Gyllenborg och presidenten i KommerskollegietDaniel Niklas von Höpken.
Anhängarna drev en konsekvent merkantilistisk politik och en aggressiv utrikespolitik. På programmet stod rikare statsunderstöd till rikets näringar i form av förskott, premier, och lättillgängliga och billiga banklån. Tullskyddet skulle förstärkas till nytta för den inhemska industrin och handeln. Sveriges ära och storhet skulle återställas, och det var nödvändigt att ta hämnd på Ryssland för olyckorna under stora nordiska kriget.
Det rysk-turkiska krigets utbrott och mordet på den svenske kuriren major Malcolm Sinclair ökade rysshatet och de patriotiska revanschförhoppningarna.
.